Direktlänk till inlägg 2 mars 2014

varning för diarre.

Av Johanna T - 2 mars 2014 20:07

När ska man hinna resa sig upp? När ska jag få tid att andas? Jag är trött på alla motgångar, så fooooort något ljus kommer, så slås jag ned direkt med något annat. Jag känner inte igen mig själv, jag blir mer o mer skygg för folk. Jag har inga att umgås med, jag pluggar på distans alltså hemma på heltid, jag har inge jobb för det skulle aldrig gå, även om jag snart ska börja jobba? men får se hur det går med det. Kan jag inte få enbart dagtid nästan o enstaka kvällar. Så tänker jag skippa det. Jag vill ha lugn, jag vil ha ro, jag vill trivas med mig själv. Jag orkar aldrig göra mig iordning, jag har glömt MIG helt, för jag vill ge Ronja allt och mycket mer. Hon mår strålande, men denna vecka har hon haft de kämpigt. Skrikigt från hon vakna till hon somnar, och då är de ARGT skrik, inget är bra inget vill hon göra. Det går bra om Annica är här, då blir hon som vanligt. Jag vet inte alls vad det är. Men tror det har med att det va KAOS på dagiset förra veckan, en va på semester o resterande två vart sjuka så va nytt folk. Samt tror tänder är på gång igen då hon tar sig mkt i munnen, PLUS hon är förkyld så nästab så jag funderar om hon har samma som jag? isf JÄVLIGT ont i halsen, men bara ibland vid harklingar, hostningar o så. Inte annars. Det har vart fullständig kaos..och jag har gråtit mer denna vecka än jag gjort på många år. Av ren maklöshet, känner mig dålig. Varför blir hon inte nöjd? jag försöker med allt. MEN, det är väl så det är att ha barn. Och mååååååååååååååååååååååååånga andra faktorer spelar in. Och NEJ det är inte RONJA som får mig o må dåligt. Dä känner jag mig bara frustrerad att jag inte kan förstå vad hon vill? Det är dåligt med sömn, dålig självkänsla, självförtroende, ensamhet, ex, m,m.

Och all denna kombo blir knas i mig.


Jag vill bara bli glada Johanna igen, som träffar folk, umgås, har vänner. Jag har ju en vän haha,(mobbat de lät) men vadå? Jag somsagt pluggar heltid hemma, o hon har jobb o kille och kan ju givetvis inte vad med mig jämt;) . Jag kommer liksom inte ut, även när Ronja är på dagis, jo då är jag ju hemma o pluggar...sen ska mat fixas, man ska tvätta, leka, kvälls rullningen börjar..

Kvällarna sitter man också här, för då sover gullhönan...


Jag hoppas INGEN missförstå denna text att det har med Ronja o göra, för hon är världens bästa och utan henne vill jag inte ens leva..... Men ni med barn elr som träffat mkt barn vet denna frustration, hon är som dag o natt med mig o när hon är på dagis, hos hennes mormor o morfar, annica.. Men dagiset säger att det är ju så det är, jag är ju tryggheten o den som får ut för allt annat, aah kommer inte ihåg allt.. men DET ÄR NORMALT! hahaha, synd bara då jag vill att hon ska va mer som hon är med andra elr när andra är i närheten;) men det är ju som ett förhålllande..det närmsta får all skit;) hihi.

plus jag är ensamstående och har mååånga bollar i luften.

 grejjen är att bara jag får må bra igen, börja leva, andas, komma på fötter...så vet jag att jag kan ge mer. och jag kan då orka söka kontakt med folk, träffa folk. Nu kan jag bestämma emd folk, men timmar innan får jag sån rå ångest o ställer in... hur normalt?!!?

jag vill ha vänner, elr folk att umgås med. Med barn, utan barn, tjocka, långa, korta, smala. Men det är svårt när jag har detta sociala problemet, och det blir mer påtagligt när jag mår dåligt, jag gör motsatsen till vad jag borde göra.


Okej jag kanske inte alltid kan göra saker spontant om de är folk utan barn då jag måste planera m.m men det går ju!


jag får tillochmedå ångest när jag skriver detta, för jag är rädd för folks feltolkningar...

Det är iaf JAG med mitt psyke som är problemet, att jag har saker som får mig må psykiskt dåligt. Blir jag bara av med det måendet, kommer jag kunna resa mig och va en mycket bättre mamma med mer ork både över till henne och till mig själv. För jag kommer aaaaldrig svika min dotter, ska ge henne allt. Hela världen om hon vill! Hon ska växa o må bra, jag ska stötta henne i allt, finnas vid hennes sida i alla lägen. Hon ÄR mitt liv, mitt ALLT. Det är så sjukt att man kan känna sån enorm jävla kärlek. Att trots denna jobbiga vecka, så när hon somnat..kan jag inte annat än le när jag tänker på hennes tokigheter. För hon är ett riiiiktigt charmtroll.


Sen vi börja dagis har vi vart mycket sjuka, magsjuka, förkyldningar, feber you name it. Vi som bara vart förkylda ca 3 ggr hela hennes liv tills dagis. Jaappp det hör till tydligen. Blir ba så trött på folk inte tar allvar på 48 timmar EFTER SISTA spyan är det som gäller, DÅ får man komma tillbaka till dagis, jobb vad det än är. Vet ni vad vi skulle kunna minska magsjukan på de sättet? För de är så grymt smittsamt. Jag klarade mig denna gång iaf från magsjukan, men fy fan va hemskt det va. Men vilken grym tjej man har som ba spydde o sa inte ett ljud även om man såg o hörde hur hon hulka fast inget kom, o magen krampa ihop sig. Hon grät inte, hon sa inget. SPydde ned hela sig i söömnen, hela ansiktet håret, kudden, täcket, hon fortsatte spy, sa inte ett ljud. Lika synd om henne va de ju för det. Men tycker de är grymt, jag hade bölat om jag spytt sådär haha.


Nej, hua. tuffa tider. Jag hoppas denna vecka bara är nå tillfälligt för Ronja att det är pga dagiset, tänder o förkyldning. Att vi tar nya tag veckan som kommer. För hennes skull såklart då det måste va jobbigt för henne också.

Lördags va myyyspys däremot, då va hon sitt vanliga hon!=) MYYYYS!!!


O jag hoppas jag kan orka ta tag i mig själv, o släppa allt som stökar med mig på den psykiska biten. Ta en dag i taget!

Börjar med min medicinkurs nu i veckan också som jag ska ta tag i genast. Klarade mitt andra prov i veckan, vård o omsorg 1. Saknas ba min praktikhelvete, men ska snacka med skolan om ett tag och se vad fan dom kan hjälpa mig med. Dom ska inte få låta mig börja om hela jävla tiden iaf. ska tillgodo räkna ALLT jag gjort. PUNKT!


Nu har jag lättat på trycket lite!=)



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Johanna T - 7 maj 2014 20:41

Oj busyyyy buusssyy..har min praktik tredje ggn gillt=) käänns jättebra och trivs verklien bra!=) fick tillochmed en kommentar: vah är det bara din andra vecka? känns som du vart här en evighet... sen om de är nå bra elr dåligt är ju heltklart en...

Av Johanna T - 23 april 2014 20:27

Jag har kommit ganska mycket till insikt senare tid. Jag har ju sen en lång tid tillbaka tappat hela mig själv, jag har blivit någon jag inte kan stå för..Konflikträdd utan stake. Jag har aldrig haft problem att säga ifrån, eller så. Men nu om jag sk...

new

Av Johanna T - 13 februari 2014 20:03

Jag sitter här nu igen..va ett tag sen sist!;) Jag hade tänkt byta blogg igen...japp. dryg som fan. dålig som fan på blogga. men kanske får lite motivation när jag hittat en sida jag förstår mig på:P sen känner jag att jag inte kan skriva allt jag...

Av Johanna T - 23 november 2013 19:23

Alltså VAFAN äre för fel!??!?!?!?!?! för varje dag som går desto sämre blir jag, mer förkyld, trött, slut, m.m....wäätääfuuck!! menmen, hoppas de vänder snart iaf.... har idag beställt flyttbil tillslut...9 dec, kl 09.00 står jag o Annica reda på...

Av Johanna T - 22 november 2013 21:35

mina händer är seriöst iskalla att jag knappt kan böjja dom, likaså fötterna......wääähhh...jag lever på alvedon o nässpray:( haha jävla bajs..haft 2 vändor nu o vart lite hängig men inget slår ut..men är fan hellre sjuk i några dagar o ligger däckad...

Ovido - Quiz & Flashcards