Jag hade tänkt o berätta min förlossningsberättelse. Men haha jag minns inte? så måste ta hjälp av Andreas för han bör minnas lite mer än vad jag gör;) 

Men jag vet att slemproppen gick på dagen på lördagen 22a sep, hade lite sammandragningar och mensvärk.

Slemmproppen va långt ifrån mysig iaf..längre än så kommer jag inte nu, för Ronja vaknade såklart:P

fortsättning följer...

Sådärja, slemproppen somsagt gick på lördagen, och aah jag fattar inte hur folk inte kan märka den ens? haha det va långt i från härligt, och fråga mig inte hur, men jag TAPPADE DEN PÅ BADRUMSGOLVET! hahahaha.

Aah, hursomhelst, det va lungt efter det, dock va skallen igång o tänkte shit nu äre snart dags, jag ska bli mamma!

Smsade direkt Andreas där jag skrev nåt liknande: " förbered dig på bli pappa, för min slempropp gick nyss"

Han ringde upp efter en stund o va hysterisk o  frågade VADÅ SLEMPROPP?!?!?!?! hahaha. 

Kvällen gick, och hade bara mensliknande smärtor och sammandragningar. På söndagen blev det värre och värre, 

sov ingenting oå natten för hade värkar hela tiden så hann inte somna innan nästa värk kom.

Jag höll på spöa på Andreas en gång när han frågade: är du säker på det är värkar, så det inte är foglossning?!?!"

Är han så dum och säger så får man skylla sig själv, men jag sa bara att JA JAG ÄR SÄKER DET ÄÄÄRR VÄRKAR!!!!

på Måndagen blev det tröttsamt och vi åkte in på förlossningen för en kontroll, det visade sig att förlossningen va igång, och jag va öppen 3 cm och fick en sovdos och åkte hem för sova, kvällen närmade sig och jag vaknade när dom riktiga värkarna kom, för tabletterna för sovdosen tar bort förvärkarna, men inte dom riktiga värkarna..och jomenvisst så vare...smärtan blev mer o mer olidlig och jag visste inte hur jag skulle överleva detta! Ännu en gång ställer Andreas en dum fråga: " är du säker på det verkligen gör SÅ ont?!" JAAAAAAAAAAAAAAA !!!!!! :D

(Nu skrattar jag åt det, och det är en av många anledningar jag älskar honom) Men då ville jag verkligen döda honom!haah

Jag sov inget på natten, då värkarna blev mer o mer olidliga ringde förlossningen 2 ggr men nej skulle vänta...Vattnet gick 5 på måndags natten(tisdag blire ju då) jag ringde ännu en gång förlossningen o skrek av smärta men NEJ fick inte åka in...jag grinade o skrek så Andreas fick smått panik tror jag så han ringde efter en stund han med, men NEJ skulle vänta...vet inte hur länge vi väntade efter det men SKET I VA DOM SA I TELEFON o åkte in ...jag kunde knappt gå för jag hade så ont, och fick sitta utanför förlossningen då det gjorde så förbannat jävla fittont...kom väl in vid 6 tiden, och där fick man ligga..fick testa på lustgasen men den funkade inte överhuvudtaget, fick inge grepp om den och den hjälpte då rakt inte mot mina värkar...jag kom in precis i byte av personal, så när dom väl kom in o undersökte va jag öppen 5 cm..jag låg väl en stund tills jag sa att jag måååååste ha epidural, jag klarar inte denna smärta längre...

Jag låg o kämpade o kämpade, kunde BARA ligga på sidan, ryggen va åt helvete, att stå upp va inte o tänka på jag som ville stå o gå mkt under förlossnigen o under krystningsskedet, men det va ba o  fetglömma...

Narkosläkaren elr vafan det hette va upptagen så fick vänta i timmar på att han skulle komma, men när jag va ca 8-8,5 cm öppen kom han..SÅ DAGS DÅ!?!?!?!?!? gröta mig i ryggen, men gosh vilken lättnad när den väl började värka...Hade under alla dessa timmar ständigt KRYSTkänsla, och fick kämpa emot. runt kl 11 va det sån kraft i krystkänslan att ja spydde för det giiick inte o hålla emot...dom kommer in och ska känna på mig och säger: men oj hon ligger ju där..det är dags o krysta! JOOOOTACK FAN VA SKÖNT!!!!!

Och ca 40 minuter senare va hon ute!!! Dom fick mitt i nånstans sätta in en kateter i min urinblåsa för blåsan låg ivägen för henne när hon skulle ut, efter det kom hon rätt snabbt trorjag!=)

Underbaraste, mäktigaste känslan någonsin när dom la henne på mitt bröst. Dock va navelsträngen lite kort så hon hamna väl mestadels på magen!:P 

Hon va så perfekt så fin, inge skrynklig elr långt huvud elr nåt..hon va den mest perfektaste bebisen jag någonsin sätt.( självklart säger man så) men det ÄR SANT!=) 

ATt krysta va nog det bästa på hela förlossningen, att jag äntligen kunde få jobba lite själv..och jag upplever krystandet inte gjorde ont alls, och med det menar jag när hon va där i öppningen. Minns att barnmorskan sa: "jag vet att det gör jätte ont nu, men kom igen"

men nej jag tyckte inte det gjorde ont alls, för epiduralen gör MYCKET, men den ska inte ta bort smärtan när hon är ska va vid hålet haha...

Jag hade en grym förlossning trotsallt..jag va livrädd för den, och skulle på samtal dagen EFTER om min rädsla..då jag verkligen va livrädd..men upplevde förlossningen som en bra grej, och fick sånt jävla egopepp av både bm o min kära man!!!! Jag är grymt stolt över mig själv, och trodde aldrig att jag skulle kunna vara stolt över mig själv på dehär viset! 

Och ni som ska föda, lyssna på er själva istället för den där jävla förlossnigen när ni ringer dom...jag har rätt hög smärttröskel men man VET när det inte går längre..så säger dom nej men du känner JO JAG MÅSTE..så ÅK IN!

dom tog emot mig bra iaf..hahha!

Jag ska höra med Andreas sen o fråga om det är nåt jag missat elr sagt fel.=)

SÅ, Vår prinsessa kom den 25 september 11,49 vägde 3675g och va 52 cm!

6 dagar innan bf.

Ronja Tillenius, våran prinsessa, skatt, lycka, kärlek, aah you name it!=)

Finare får man leta efter, och du kommer göra det jobbigt för pappa med dina ögon!;) Du har nog fått mammas glimt i ögat, och pappa kan inte motstå mamma heller..elr mammut o papput ska jag kalla oss! hahahaha!

JAG ÄLSKAR MIN FAMILJ OCH DEN SOM FÖRSÖKER KOMMA IVÄGEN FÖR OSS FÅR SKYLLA SIG SJÄLVA!!!!!!!=)